Tessilo

Shuuu.
Under eftermiddagen har Lala, Mimi, Granush, Night och Panache åkt till Hardelot för tävling torsdag - söndag.
Imorgon åker Nova och Marly eftersom de inte fick plats i lastbilen idag och de startar senare under torsdagen.

Så min dag har spenderats som en böjd fällkniv
- jag har tvättat broddhål och stoppat dem fulla med bomull
- fem hästar med fyra hovar vardera, 20 fötter dvs. 
Två broddhål i varje hov ger då alltså 40 hål som jag har skruvat, tvättat och fyllt med bomull.
Min rygg vill gråta. Min rygg vill ha massage med varma oljor och snälla händer. TACK.

Efter min roliga upplevelse med broddhålsrengöring tvättade jag alla vita ben
(Granush som är skimmel helschamponerades på morgonen
och brukar tack och lov hålla sig ren och fin - så var fallet även idag)
och hällde glansspray hejvilt över de stackars hästarn.
Jag knoppade och pysslade, borstade och lackade hovar 
- allt som allt tog det mig femton skavsår på fingrarna och 
två och tre-kvarts timma att göra fem onormalt rena och prydliga tävlingshästar i vanliga fall
- tävlingsklara.
Det är hårt slit, men de blir väääldigt fina och får många uppskattade blickar.

Proffsknoppar, the swedish way:

Lala, my modell ;)

Lala my modell encore.


Night med svart man.


Night med fin hals ;)

Den värsta skiten jag har hört någonsin:
"Inget ont som inte för något gott med sig."
Det finns inget, INGET,
gott i detta som hänt.

 "Efter regn kommer solsken"
- snicksnack.
Det är bara mörker.
Mörker, mörker, mörker.
Jag vet precis hur du känner dig, hur tungt du har det nu.
Ena stunden lycklig för att i den andra ha förlorat allt.
Förlora sin bästa vän, den stora ljuspunkten i sitt liv
- det finns inget värre.
Livet är så fruktansvärt orättvist - så hårt och brutalt och hemskt.
Mitt hjärta blöder för dig, för er.

Nattiz.
För två år sedan vart jag tvungen att ta det värsta beslutet som finns.
Jag ville absolut inte prata om det,
jag är liksom inte en människa som tycker om att prata om känslor.
Så jag skrev. Så här skrev jag:

Lilla älskling. I hela mitt liv har Du funnits där att prata med, kela med och dela hemligheter med. Du var mitt ljus och min lycka, min glädje och nu min största sorg. Mitt hjärta är blåslaget och fullt av svartaste saknad, men det är också fullt av alla minnen av Dig, minnen av kärleken och vänskapen. Mitt hjärta kommer att läka, men det kommer aldrig att glömma Dig. Du lever kvar i mig, alla minnen finns kvar här och jag ska vårda dem ömt. Jag vet att det aldrig kommer att finnas någon som Du. Så många människor har Du skänkt glädje till genom hela Ditt liv  genom att alltid vara full av livsglädje och små hyss, det är det som är huvudsaken. Full av liv och intelligens, Du var outstanding. Jag vill minnas Dig så vacker som Du var, för det är inte rätt att spärra in någon som älskar frihet, dömd av livet självt. Därför lät jag Dig vandra bort från mig och min egoism, jag måste sätta Dig i första hand. Min älskade vän, vandra på de evigt gröna ängarna och beta av frodigt grönt gräs, sola i solens varma sken, spring ikapp med Bosse, Svampen, Groje och alla de andra gamla kompisarna på pigga, friska ben. Det är Du värd, min vän. Du vill trösta oss med att minnas Dig med glädje, inte med sorg, för Du var glädje i sin allra finaste och renaste form, min allra bästa vän. För det vackraste Gud skapade var vänskapen, i vänskapen förmågan att älska. Minnena består, men det hindrar inte tårarna från att rinna nerför mina kinder. En vacker dag ses vi igen, det vet jag.  Men just nu står jag här själv, ensam med min sorg. Wanja *17/5 1993 +16/8 2006 Vila i frid, min älskade vän.

Du vet när man är så där mätt att man bara vill kräkas ?
Fast det är så gott att man inte vill sluta äta ?
Så känner jag mig nu.
Fast, det är inte ens gott det jag äter - jag bara äter för att jag inte har något annat för mig.
En slags förvänd anorexi ?
Fast tro mig - jag har allt annat än anorexia :P

I alla fall - äckelmättheten måste bort.
Så jag tänkte först ta en dusch och sedan bege mig till Coquelles och kolla runt lite i shoppingcentret - bara KOLLA.
Ok, kanske köpa en hårspray på Sephora ..

Pratade med Mariutt förut
- Equality Line Horse Show hade vart en fin tillställning minsann,
en riktig fjortisfylla i lördags och pangbakfylla i söndags - du är min idol ! :D
Jag blev alldeles ledsen i ögat när jag hört hur kul de haft, verkade toppen ju !
Förutom att de hängt med M - det hade nog blivit pinsamt värre om jag vart med. Kanske.
Ärligt talat nu,
jag vet att det har pratats om oss och det där JÄVLA pianot som jag inte ens visste existerade,
men here's my confession:
Under Flyingehelgen för två år sedan festade jag glatt efter att Mio gått och lagt sig och vad jag minns är att jag hängde med några andra groomar
- vi dansade på borden och var allmänt störiga och blev utkastade för att nyktra till.
Vad jag sedan kommer ihåg är att vi kammar till oss och blir insläppta och fortsätter lite lugnare
- jag lullar vidare på dansgolvet och dansar glatt med alla som drar tag i mig
- man är väl artig, liksom ?
Jag och tre andra tjejer hänger med på efterfest inne i Flyinge hos en man som vi alla vet vem det är
- "M" -
tillsammans med lite annat folk och sedan går det bara utför för moi.
Vad jag minns är en toalettsits och en badkarskant
- sedan att mitt alarm går igång på mobilen och jag krafsar ihop alla mina tillhörigheter och kräver att bli skjutsad till tävlingsplatsen eftersom jag ska fodra och sköta om mina hästar där.

Jag är inte dum - självfallet fattar jag väl också vad som har hänt,

men det är lättare att bara försöka gömma och glömma.

Och jag skulle aldrig sätta dit honom - jag får helt och hållet skylla mig själv och ta ansvar för mina handlingar, självklart.
Förlåt att det tog mig två år att klämma fram med vad som hände med mig och M,
jag vet att jag ljög och sa att det inte var något
- men försök och sätta dig i min situation ..
Jag skämdes så himla mycket.
- Ledsen i ögat -